Finns det vetenskapliga teorier bakom skogsbad?

Shinrin Yoku (eller skogsbad, se tidigare post) föddes i Japan, men intresset för de effekter som naturen har på oss människor har också funnits i andra länder under många år. De tre huvudteorierna som försöker förklara varför människor brukar må bra i naturen utvecklades faktiskt av tre amerikanska forskare:

1-Stress Reduction Theory, Roger Ulrich

2-Attention Restauration Theory, Rachel & Stephen Kaplan

3-Biophilia Hypothesis, Edward O Wilson


Roger Ulrichs teori (SRT) förklarar de positiva psykologiska och fysiologiska effekterna som naturen har på människor med tanken att vi utvecklades i naturliga miljöer. Därför främjar de här miljöerna stressåterhämtning, medan stadsmiljö hindrar sådana processer. I en naturmiljö utan någon typ av hot är människor naturligt avslappnade. Vi är i den ”rest and digest” läge. Tvärtom upplever vi (omedvetet) stadsmiljö som en hotfull plats där vi ska vara redo till att ”kämpa eller springa iväg”, det som kallas ”the fight or flight response”. Det här tillståndet leder till alla symptom kopplade till stress (högre hjärtfrekvens, blodtryck t.ex).

Något förenklat är vi, enligt Ulrich, lugna och mår bra i naturen för att vi är hemma.


Rachel och Stephen Kaplans teori kan verka snarlik Ulrichs, men fokuserar mer på våra kognitiva processer. Teorin föreslår att vi använder två typer av uppmärksamhet. En som kräver ansträngning och leder till trötthet. Det är den som gäller i stadsmiljö där så mycket händer konstant (trafik, andra människor, reklamskyltar, ljud, ljus…). Den andra är en spontan uppmärksamhet som inte kräver ansträngning och leder till en mjuk fascination. Detta sker i naturen. Tänk på när du tittar på löv som rör sig och susar i vinden, snöflingor, regndroppar som faller i en sjö. Denna upplevelse ger möjlighet till återhämtning och lugn och främjar de positiva psykologiska och fysiologiska effekterna av naturen.



Biophilia hypothesis från Edward O Wilson säger att vi människor har en inre kärlek för livet och alla former av liv, och även att en del av denna kärlek är ”inbyggd” genetiskt. Eftersom vi har blivit mer och mer bortkopplade från naturen i vår moderna livsstil med teknoligiska och digitala innovationer så lider vi av ”nature deficit disorder”, naturbrist. Vi saknar kopplingen till det levande, vi saknar kärlek.


En förlängning av Biophilia hypothesis är Topophilia hypothesis som inkluderar människors koppling (och kärlek) till platser. Både natur (genetik) och kultur (lärande) har påverkat vår preferens för platser som var gynnsamma för vår överlevnad och utveckling som människor, dvs naturliga miljöer. Denna koppling försvagas och kan även försvinna i vår moderna livsstil.


De här teorierna exkluderar inte varandra och kan även kompletteras för att försöka beskriva processen för kopplingen mellan människor och naturen.

Förra året publicerades en artikel där det presenterades en teoretisk modell som integrerar de tre teorierna: The six-steps model of Nature based therapy process (Oh et al. 2020)

I denna studie analyserade forskare skriftliga beskrivningar av upplevelser i naturen gjorda av människor som drabbats av olika psykologiska, fysiologiska och/eller sociala symptom. Resultaten av textanalyserna ledde till en modell som kan förklara processen som studiens deltagare genomgick. Första delen av processen (2steg) är en emotionell respons med sinnlig koppling till naturen som leder till acceptans av läget där personen befinner sig i livet. Därifrån kan den kognitiva delen av processen (2 steg) börja med koppling till sig själv och uppkomsten av ett nytt sätt att se på saker och ting. I den tredje delen (2 steg) kan människor börja att ändra sina beteenden, att starta ”på nytt” med koppling till andra.

Författarna till artikeln säger själva att deras analys har begränsningar och att flera studier kommer att behövas innan modellen kan generaliseras. Jag tycker dock att denna studie presenterar en väldig intressant integrerande modell som bygger på de sinnliga och kognitiva aspekterna av kopplingen mellan människor och naturen.


Modellen stämmer också väl med processen som pågår och som jag själv upplever under ett skogsbad:

- koppling till naturen med sinnena

- koppling till mig själv – självinsikt

- koppling till andra – enhet, empati


Så som du har kanske redan läst på olika sociala medier:

"There is no wifi in the forest but I promise you will find a better connection"


Referenser

  • Ulrich R.S. View through a window may influence recovery from surgery. Science. 1984. 224:420–421

  • Kaplan, R.; Kaplan, S. The Experience of Nature: A Psychological Perspective. Cambridge University Press. 1989.

  • Wilson E.O. Biophilia and Conservation Ethic. In: Kellert S.R., Wilson E.O., editors. The Biophilia Hypothesis. Island Press; Washington, DC, USA: 1993.

  • Thomas Beery, K. Ingemar Jönsson and Johan Elmberg. From Environmental Connectedness to Sustainable Futures: Topophilia and Human Affiliation with Nature. Sustainability 2015. 7, 8837-8854

  • Kyung Hee Oh, Won Sop Shin Tae Gyu Khil and Dong Jun Kim, Six-Step Model of Nature-Based Therapy Process. Int J Environ Res Public Health. 2020. 17(3): 685.

71 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla