Glädje finns i jorden: bokstavligen!


Glädjen heter Mycobacteriun vaccae och är en jordbakterie. Att ha kontakt med den är bra för oss människor på flera sätt. Mycobacterium vaccae tillhör de mikroorganismerna som ibland kallas för ”old friend”.

Som med alla gamla vänner, finns det en historia att berätta…


Du är till hälften bakterie

Det var en gång ett däggdjur som utvecklades till en människa. Detta tog lång tid och ägde rum samtidigt som utvecklingen av andra livsformer, inklusive mikroorganismer.

Vi vet idag att vår kropp är hem för miljontals bakterier och att vi inte skulle kunna leva utan dem. De hjälper oss med att smälta maten som vi äter, de skyddar oss mot patogena bakterier (de som vi kan bli sjuka av), de producerar ämnen som vi behöver (som vitamin B12 t. ex), de påverkar vårt immunsystem och listan kan göras ännu längre.

När man pratar om de här ”goda” bakterierna är det många som tänker på tarmfloran, vilket är helt rätt. Men det finns mycket mer. Bakterier finns absolut överallt på och i vår kropp. Man har räknat att en människokropp innehåller ungefär lika många människoceller som bakterieceller. Ja! Du och jag är till hälften bakterier. Inte så konstigt att de påverkar hur vår kropp fungerar och kan främja vår hälsa! Kanske dags att se på dem som våra vänner och ta hand om dem!


The old friend hypothesis

I vårt samhälle har kontakten med mikroorganismer från miljö där vi utvecklades minskat drastiskt, särskilt i stadsmiljö. Detta är kopplat till vår livsstil: renlighet, användning av antibiotika i onödan, matvanor, inomhusliv… Den moderna människan förlorar mer och mer kontakten med sin ursprungliga miljö: naturen. Detta leder till kända konsekvenser på vår fysiologiska och psykologiska hälsa. Man pratar mer och mer om naturbrist (”nature deficit disorder”) vilket innefattar också våra ”old friends” bakterierna.


Vad har jorden att göra med detta?

Som tidigare nämnts så lever vi med ”våra” bakterier på och i kroppen, men det finns också sådana som vi interagerar med under kortare perioder. De som finns i luften och som vi andas in, på ytor som vi rör, på det som vi äter. En miljö där det finns miljontals bakterier är jorden. En av dessa bakterier är Mycobacterium vaccae. Denna bakterie har intresserat forskare i många år pga. sin potentiella roll i immunoterapi, för att hjälpa mot astma, cancer, olika hudsjukdomar, men också för sin effekt på vårt välmående.


Dr O’Brien är onkolog och bestämde sig för att undersöka om M. vaccae kunde hjälpa patienter som drabbats av lungcancer. I en studie som hon ledde fick hälften av patienterna kemoterapibehandling och injektion av M. vaccae och hälften fick bara kemoterapibehandling. Tyvärr bidrog inte bakterien till ökad överlevnad av patienterna, men det som Dr O’Brien märkte var att patienterna som fick injektion av M. vaccae hade bättre resultat på variablerna som mätte livskvalitet. Särskilt stor skillnad märktes på emotionell hälsa och kognitiva funktioner, men också för fysiska symptom kopplade till behandlingen och cancer (smärta, illamående). Patienter som fick M. vaccae i komplement till kemoterapi mådde bättre!


Dessa resultat intresserade andra forskare och flera studier gjordes på möss. Mössens beteende i en labyrint utvärderades efter att de utsattes för stressande förhållanden. Forskare märkte att de som fick injektion av M. vaccae visade minskat beteende förknippat med ångest eller rädsla. Detta kopplades till aktivering av gener inblandade i serotoninrespons. Serotonin är ett hormon som stabiliserar humöret och främjar glädje och välmående, men påverkar också vår sömn och matsmältning. I studien visades det att injektion av M. vaccae också förhindrade stressinducerad tarminflammation.

2019 publicerades en artikel som visar att M. vaccae producerar en fettsyra som kan inducera antiinflammatoriska reaktioner i odlade musceller.


Vad betyder allt detta?

Det finns alltså i jorden minst en bakterie som producerar ett ämne (en fettsyra) som våra celler har förmåga att känna igen och denna kontakt leder till antiinflammatoriska reaktioner i kroppen och ökat välmående. I tidigare artiklar har jag skrivit om ”trädens språk” (phytoncider) som vi kan förstå och som kan stärka vårt immunsystem och om naturliga mönster (fraktaler) som främjar stressåterhämtning när vi tittar på dem. Vi kommunicerar också med jorden genom bakterier som lever där och vi mår bra av det. Vi är helt enkelt gjorda för att svara på miljön där vi har utvecklats. Vi är hemma i naturen.


Så nästa gång du promenerar i skogen eller arbetar i trädgården, ta chansen att ta kontakt med jorden. Jordiga händer kan göra dig glad!


Några referenser

  • Sender R, Fuchs S, Milo R. Are We Really Vastly Outnumbered? Revisiting the Ratio of Bacterial to Host Cells in Humans. Cell. 164 (3): 337-340.

  • Langgartner D, Lowry CA, Reber SO. Old Friends, immunoregulation, and stress resilience. Pflugers Arch. 2019 Feb;471(2):237-269.

  • O’Brien MER, Anderson H, Kaukel E, O’Byrne K, Pawlicki M, von Pawel J, Reck M. SRL172 (killed Mycobacterium vaccae) in addition to standard chemotherapy improves quality of life without affecting survival, in patients with advanced non-small-cell lung cancer: phase III results. Annals of Oncology 2004. 15: 906–914.

  • Rebera SO, Siebler PH, Donner NC, Morton JT, Smith DG, Kopelman JM, Lowec KR, Wheeler KJ, Fox JH, Hassell Jr.JE, Greenwood BN, Jansch C, Lechner A, Schmidt D, Uschold-Schmidt N, Füchsl AM, Langgartner D, Walker FR, Hale MW, Lopez Perez G, Van Treuren W, González A, Halweg-Edward AL, Fleshner M , Raison CL, Rook GA, Peddada SD Knight R, Lowry CA. Immunization with a heat-killed preparation of the environmental bacterium Mycobacterium vaccae promotes stress resilience in mice. Proc Natl Acad Sci U S A. 2016. 113(22):E3130-9.

  • Smith DG, Martinelli R, Besra GS, Illarionov PA, Szatmari I, Brazda P, Allen MA,Xu W, Wang X, Nagy L, Dowell RD, Rook GAW, Rosa Brunet L, Lowry CA. Identification and characterization of a novel anti-inflammatory lipid isolated from Mycobacterium vaccae, a soil-derived bacterium with immunoregulatory and stress resilience properties. Psychopharmacology (Berl). 2019. 236(5): 1653–1670.


39 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla